Om hen, del 2

Ytterligare ett exempel på att ordet hen, eller tal om ett könsneutralt pronomen kan göra folk skvatt galna har vi här.  Nu är detta visserligen old news, eftersom det skrevs för över ett år sedan, men jag ville blogga om det i alla fall (jag ville blogga om det när det hände, men då hade jag ingen blogg). Bakgrunden var att Vänsterpartiet ville införa ett tredje kön i svensk lagstiftning. Observera. Ett tredje kön. Inte ta bort. Lägga till. Kvinna och man skulle finnas kvar, men vi skulle få en kategori till. Hur kan detta provocera? Situationen för de som är kvinnor och män skulle ju inte förändras på något sätt, däremot skulle situationen förbättras avsevärt för de som idag inte passar in någonstan. Men av någon anledning blev Malin Wollin, aka Fotbollsfrun så provocerad av förslaget att hon kläckte ur sig följande:

Jag vill springa naken hela vägen från Kalmar till Sergels torg i Stockholm, ställa mig mitt på plattan och sjunga ”JAG ÄR EN KVINNA, EN KVINNA, EN KVIIIIIIIINNA OCH JAG HAR EN SNII-III-IIPPA” ackompanjerad av en rosa gitarr med fluffigt innanmäte.

Varför har just ordet hen en sådan effekt på Malin Wollin? Jag menar, kategorin han har ju funnits på blanketter och dylikt i alla tider? Har ordet han/alternativet man samma effekt? Jag fyllde i en blankett förra veckan där jag hade att välja på alternativet male eller female (den var på engelska). Jag blev inte det minsta provocerad av att man kunde ta alternativet male om man ansåg att detta passade.
Eftersom jag dock utan tvekan är kvinna fyllde jag lugnt i female. Konstigt nog kände jag inget behov av att dessutom näcka och kuta runt med rosa gitarr och skrika ut att jag var kviiiiiiiiinna och jag har en fiiiiiitta. Jag antog att det faktum att jag fyllt i att jag var female talade för sig själv när det gäller vilken könskategori jag vill tillhöra.

Det här inlägget postades i Feminism, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Om hen, del 2

  1. Carolinefin skriver:

    Hahahaha! Åh, kunde du inte gjort det ändå? Bara för att, liksom?
    Ja jag säger då det, ibland undrar man över hur vissa kan bli så fruktansvärt provocerade över nåt som inte ens rör dem själva. Typ som när F! föreslog att man skulle göra namnbalken (kanske det hette?) könsneutral, oj vad alla tävlade i vem som kunde skämta mest om att, höhöhö, en kvinna skulle kunna heta Lennart och, höhöhö, en man skulle kunna heta (håll i er) Berit! Jag blir så trött ibland.

Kommentarsfältet är stängt.